Med Civincos motorstyrning BC500S G3 eller BC1000S G3 optimerar du snabbt och enkelt din bil. Systemet styr flera olika parametrar, allt från bränsle, laddtryck och tändning till lustgas och växelindikator. Informationen lagras och byts enkelt med ett särskilt minneskort kallat tunecard. Civinco erbjuder också hjälp med det mesta inom motortrim från installationer och inställningar till specialprojekt, via ett brett nätverk av återförsäljare.

Civinco erbjuder två olika familjer av motorstyrningar, dels ett Piggybacksystem som arbetar tillsammans med bilens originalstyrning, dels ett Stand Alone system för mer avancerad trimning där man ersätter bilens originalsystem.
Många system säljs under annat namn i Nordamerika av bland annat Roe Racing, Psychomotive racing och RKautotechnik.

Funktionsöversikt BC500S G3 & BC1000S G3

3D bränslemapp med upp till 18*19 celler
Dubbla bränslemappar som kan kombineras på olika sätt, med valfria lastsensorer.
Bränslekompensering

Extra lastsensor
Motortemperatur, Lufttemperatur, Batterispänning
Accelerationsrikning

Tändmapp baserat på 21 RPM celler, och valfri lastkompencering med 33 celler.
Helsekventiellt bränsle
20 olika konfigurationer av kam och vevaxelgivare, från det vanligaste med 60-2 vev & 1 kampuls, 22-2 vev & 22-2 kampuls, 24 vev & 1 kampuls, 36-2 & ingen kampuls
Många olika tändföljder för 4, 6 och 8 cylindrar
Lambdareglering

Closed loop adaptiv

Launch control för laddtrycksbyggning

Tändning, varvtalsstopp och extrabränsle

Tomgångsreglering

Tändningsinställning
Tomgångsmotor med 1 eller 2 PWM

Laddtrycksstyrning

Open eller closed loop (PID) via PWM

Säkerhetsspärrar och felkoder

Varvtalsstopp
Fuel cut vid övertryck

ASD utgång för att styra matarspänning till bränslepump etc
Alla ut och ingångar kan konfigureras upp till olika uppgifter för att inte ”låsa in sig i hörn”

Använder valfria originalsensorer
USB kommunikation med PC
Loggar upp till 75 st motor- och sensorsignaler till PC via USB

Systemöversikt BC500S G3 (SA500G3 i usa)

4 bränslekanaler för hög-ohmiga spridare
2 tändkanaler för externa tändslutsteg
6 analoga ingångar

MAP
Motortemperatur
Trottelposition*
Lambda*
Lufttemperatur / AUX1*
12V batterispänning / AUX2*

4 digitala ingångar

Kamsensor
Vevsensor
Launch control
Tändningsbrytning

3 digitala utgångar

Matarspänningsrelä (ASD), fläktstyrning, varvräknare, växlingslampa, felkodsindikator, programmerbar funktion på RPM och analog insignal
+5V matning för externa sensorer

2 PWM utgångar för laddtrycksstyrning, tomgångsstyrning, VTEC, Vanos**

Systemöversikt BC1000S G3 (SA1000G3 i usa)

8 bränslekanaler för högohmiga spridare
4 tändkanaler för extern tändslutsteg
10 analoga ingångar

MAP
Motortemperatur
2x Trottelposition*
2x Lambda*
Lufttemperatur / AUX1*
12V batteripänning / AUX2*
2x extra analoga ingångar AUX3 &4*

6 digitala ingångar

Kamsensor
Vevsensor
Launch control
Tändningsbrytning
2 extra digitala ingångar

5 digitala utgångar **

Matarspänningsrelä (ASD), fläktstyrning, varvräknare, växlingslampa, felkodsindikator, programmerbar funktion på RPM och analog insignal
+5V matning för externa sensorer

4 PWM utgångar tex. för laddtrycksstyrning, tomgångsstyrning, VTEC, Vanos

* kan även logga andra saker, såvida man inte vill kunna mappa på huvudfunktionen.

** alla utgångar kan konfigureras för att styra valfri funktion

Vilket system ska jag välja och vad måste jag ta reda på

1. Vilken typ av kam och vevsignal har bilen?

§ Induktiv eller digital
BC500S/1000SG3 stödjer båda typerna, men induktiva kan kräva en del elektrisk justering för att ta bort bilspecifika störningar.

2. Antal pulser på kam och vev per motorcykel

§ BC500S/1000SG3 stödjer för närvarande ca 20 olika konfigurationer

3. Hur många cylindrar, tändspolar och tändningsprincip?

§ 4-8 cyl med 1-4 spolar
BC500SG3 stödjer upp till 4 cylindrar
BC1000SG3 upp till 8 cylindrar

1) Installation av BCLab

I del 1 av denna manual beskrivs hur PC-programvaran fungerar och alla funktioner som du har till ditt förfogande för att kunna mappa bilen.

Installation:

Sätt in CD:n i datorn och starta installationen genom att dubbelklicka på filen setup.exe.
Följ sedan anvisningarna.

Har du laddat ner filen från http://www.civinco.com så måste du packa upp den nedladdade filen först med programmet winzip. Har du inte detta installerat, så finns det gratis för nerladdning på http://www.winzip.com.

2) Installation av systemet i bilen

I del 2 av denna manual beskrivs hur du ska installera systemet i bilen och vad du bör tänka på.

3) Mappning av motor

I del 3 beskrivs några grundläggande mappningsinstruktioner och strategier för att gå från en första startmapp till att locka fram maximal effekt ur motorn i alla olika driftsfall.

VIKTIGT

Civinco ansvarar för att motorstyrningen fungerar på avsett vis,
förutsatt att den har installeratsoch används korrekt.

Civinco ger 10 års garanti på fabrikationsfel.

Civinco tar inte ansvar för skador som kan uppkomma på bil, motor eller person i
samband med användning av Civinco’s produkter.

Generella kontroller i BCLab

Data protection:

Alla boxar med tillhörande TuneCard har ett unikt serienummer och en unik kod. För att kunna använda BCLab tillsammans med din BC-box krävs att boxen är upplåst, eller att du har tillgång till rätt kod.

Med denna kod kan du”låsa upp” BC-boxen och komma åt och justera alla inställningar, koden krävs också för att läsa låsta TuneCard i BCLab.

Med låst box menas att inställningarna i boxen bara kan ändras med ett TuneCard som är kodat för aktuell BC-box, eller att man först låser upp boxen via serieporten med rätt kod.

En upplåst box läser in alla okrypterade TuneCard som har rätt Dataset-ID, och alla TuneCard som är kodade för aktuell boxindivid.

Låsa/Låsa upp BC-box eller TuneCard

För att låsa upp en box ska man skriva in rätt BC-box serienummer och den unika 10-siffriga koden. Har du fått din kod i en fil, kan du också välja att använda denna fil genom att klicka på knappen ”Open code file”.

Om man väljer ”Unlock after upload” så lämnas boxen upplåst när man uppdaterat inställningarna i boxen eller på TuneCardet.
Om man väljer ”Lock after upload” så lämnas boxen/TuneCard låst.

Varför låsa/inte låsa boxen?

Om du vill kunna dela med dig av dina inställningar till vänner, så måste du jobba med upplåst box och kort.

Om du däremot är rädd om dina inställningar, så kan du låsa boxen och riskerar då aldrig att någon kopierar dina inställningar. Du är då också säker på att ingen kan stoppa i ett kort och få igång bilen, alltså ett utmärkt stöldskydd.

Sammanfattning

Okodade TuneCard kan bara skriva till olåsta boxar
Okodade TuneCard kan låsa alla upplåsta boxar
Kodat TuneCard med rätt kod kan skriva till både låst och olåst box.
Kodat TuneCard med fel kod kan inte skriva till boxen.
Kodat TuneCard kan bara låsa och låsa upp box med rätt kod.

USB Status / Todos Status / BC-box as Tunecard Writer

Man kan kommunicera antingen direkt med boxen eller sina Tunecard. Det finns tre olika sätt att kommunicera med dina Tunecards och ett sätt att kommunicera med boxen.

All kommunikation styrs i rutan längst upp till vänster i huvudprogrammet, där man ser statusen över vald kommunikationssätt. Du kan växla mellan de olika sätten kortläsarna genom att gå in under menyn Edit-Toggle Interface eller trycka Ctrl+T.

Du kan växla mellan att kommunicera med boxen och med TuneCarden genom att trycka Ctrl+R.

Via vanlig USB mellan PC och BC-box.
Via en Chipdrive eller Todos-kortläsare som ansluts till PC:n för att läsa och skriva Tunecard
Du kan också använda BC-boxen som Tunecard-skrivare om du har datorn kopplad till boxen via USB-sladd.

Direkt kommunikation med boxen

Hanterar USB-kommunikation med ansluten BC500/BC1000G3.

Write - Sparar de aktuella inställningarna i BCLab ner till BC-boxen

Verify - Kontrollerar att inställningarna i BC-boxen och i BCLab är samma

Read - Läser ut inställningarna i BC-boxen och visar i BCLab

Info - Läser ut lite generell information utr BC-boxen

Skrivning till BC-system under loggning

Gör man ändringar i mappningen medan man loggar så skrivs dessa ändringar direkt till boxen, dvs man måste inte trycka Write. Detta gör att man enkelt kan ändra medan man loggar och direkt se resultatet i loggningen.

Todos och Chipdrive kortläsare

Hanterar TuneCard-läsare av fabrikatet Chipdrive eller Todos om sådan finns ansluten.

Find Reader - För att testa att programmet får kontakt med ChipDrive enheten

Disconnect - Kopplar ner kommunikationen med Todosläsaren.

Read Card - Läser inställningarna på TuneCard:et och visar i BCLab

Write Card - Sparar inställningarna i BCLab ner till TuneCard:et

BC-box as Tunecard writer

Hanterar om du vill använda din BC-box som en TuneCard-läsare ansluten till datorn. Detta kan vara ett sätt att skriva till dina TuneCard om du saknar en Chipdrive eller Todosläsare.

Check - För att testa att programmet får kontakt med BC-boxen som Tunecard-läsare och att ett TuneCard sitter i boxen

Write - Sparar inställningarna i BCLab ner till TuneCard:et som sitter i BC-boxen

OBS! Tänk på att när du sätter i ett Tunecard i boxen så läser boxen in dessa inställningar, vilket gör att du kanske ändrar motorinställningarna trots att du kanske inte tänkte detta.

File Description

I detta fält längst ner till vänster, kan man skriva valfri text som tex beskriver de inställningar man har gjort. Dessa sparas när man sparar inställningarna på hårddisken. Dock lagras de inte på TuneCard:en eller när man skriver till boxen.

Hur ändrar man värden i tabellerna

Table Control

På flikar i BCLab med tabeller, så dyker en ruta upp som heter ”Table Control” eller ”3D Table Control”. I denna ruta justerar och skriver man in de värden som man vill ändra i aktuell tabell. Den ger också möjlighet att ändra flera tabellvärden i taget om man markerar de tabellpositioner som ska ändras (klicka på ”Deg” alt. ”%” överst till höger i tabellen för att markera allt).

”+” ökar markerade tabellvärden med 1 steg
”-” minskar markerade tabellvärden med 1 steg
ökar lutningen på markerade tabellvärden till höger
minskar lutningen på markerade tabellvärden till höger
minskar lutningen på markerade tabellvärden till vänster
ökar lutningen på markerade tabellvärden till vänster
minskar lutningen på markerade tabellvärden längst ner
ökar lutningen på markerade tabellvärden längst ner
minskar lutningen på markerade tabellvärden överst i tabellen
ökar lutningen på markerade tabellvärden överst i tabellen
”Scale %” skalar markerade tabellvärden med det värde som finns i textrutan.
”Set to” Sätter markerade tabellvärden till det värde som finns i textrutan.
”min” och ”max” ger information om vilka värden som kan användas i aktuell tabell.

Man kan också markera en cell och skriva värdet direkt i rutan utan att använda ovanstående kontroller och avsluta med att trycka på ENTER.

Smothern data

Det finns två funktioner som jämnar ut värdena mellan celler, för att tex ta bort toppar och dalar. Man kan jämna ut dels i vertikal och i horisontell led.

”Smothern Rows”
Har man värden på första raden och sista raden som man sedan vill ”smeta ut på mellanraderna, så markerar man området och trycker på ”Smothern rows”
blir
”Smothern Columnss”
Har man värden på första kolumnen och sista kolumnen som man sedan vill ”smeta ut på mellan kolumnerna, så markerar man området och trycker på ”Smothern columns”
blir

Bränsle

Innan man börjar justera bränslet bör man ha bestämt sig för hur motorn ska styras rent principiellt, vilken tändföljd, vilka lastsensorer, vilken mappstorlek etc.

Val av lastsensor

BC500S/1000S arbetar med två bränslemappar - 3D Main MAP och 2nd Fuel. Användaren kan fritt välja vilka lastsignaler som respektive mapp ska baseras på.

Vanligaste alternativen:

· 3D Main - Insugstryck (MAP) & 2nd fuel – ej använd

· 3D Main - Insugstryck (MAP) & 2nd fuel - Trottelposition

· 3D Main - Trottelposition & 2nd fuel - Insugstryck (MAP)

Kombinering av bränslemappar

Hur bränslemapparna ska kombineras kan ställas in. Exempel är att addera eller alternera beroende på tex laddtryck.

Val av RPM och last-upplösning (Antal celler)

Man kan justera nästan helt fritt hur många celler, och vilka värden som ska stå på de olika axlarna. Har man redan gjort en mappning, men i efterhand ändrar sig vad gäller antal celler eller mätområde, så går det att konvertera mappen till annat antal celler.

Alla dessa inställningar görs under Inställningar – Bränslemappar.

Huvudbränslemapp baserat på last & varvtal

För varje varvtal och för varje insugstryck ställer man in önskad bränslemängd till motorn.

Här ska användare i varje cell skriva önskat bränslevärde i just detta lastfall. I exemplet ovan kommer tex motorn få 16.3ms bränsle vid 3000rpm och 1.11 bar insugstryck.

Boxen linjäriserar automatiskt mellan cellerna, så vid 3250rpm kommer motorn få 16.75ms bränsle.

3D Table control

Alla cellerna kan också justeras i grupp för att enklare kunna ”luta” mappen åt önskat håll.

Se även Table Control

View 3D MAP

Öppnar ett separat fönster där man ser en 3D graf som beskriver aktuell bränsleinställning.

3D färgkontroll

Kontrollerar hur olika bränlsevärden ska representeras i form av färg i mappen.

Verify coloring

Om man trycker “Verify” så jämför systemet bränslemappen i boxen med den fil som för tillfället är open. Om det är en skillnad så kommer skillnaden visas med olika färger så att man kan se om det är magrare eller fetare i boxen.

Bränslemapp 2

Vanligaste användningsområdet för att använda dubbla bränslemappar är när man har en lite mer extrem sugmotor som kanske t.o.m. har överladdats, som bara går att grundmappa på trottelposition, men som sedan kräver ytterligare kompensering på laddtryck. I detta fall använder man trottelpositionsensorn som lastsensor på huvudbränslemappen, och MAP som lastsignal på 2:a bränslemappen.

Bränslemapp 2 är av typen 2.5D, dvs man anger vilket grundbränsle man vill ha beroende på vald lastsignal, och sedan en kompensation för hur denna grundinställning ska variera med avseende på varvtalet. Om man klickar på F6 så får man upp ett fönster där man kan välja att se bränslet som 3D-graf eller som fullständig datatabell om man är osäker på vad man fått för bränsle i de olika cellerna.

I och med att bränslemapp2 alltid används samtidigt som huvudbränslemappen, blir det totala bränslet en kombination av de båda mapparna. På vilket sätt man kan kombinera mapparna beskrivs i Inställningar – Bränslemappar.

Bränslemapp2 baserat på last

När man ska ställa in det extra bränslet börjar man med ställa in hur bränslet ska bero på last. Ofta behövs ökat bränsle vid ökad last.

Tabelldata

I vänstra tabellen visas spänning på vald lastsensor (oftast MAP-sensorn).

Värdet som visas i mitten kolumnen beror på vilken typ av sensor man valt i ”Used Analog Sensor”.

I kolumnen till höger anger man bränsle (i millisekunder) beroende på insignalen.

Bränslemapp 2 baserat på varvtal

Tabelldata

I kolumnen till höger anger man procent av tillägg beroende på varvtalet på det man angav under ”Fuel Load”-fliken. Ex om man har en viss last som i föregående lasttabell ger 3 ms extrabränsle och i denna tabell angett 50% vid 2000 rpm och 150% vid 3000rpm, så kommer det resulterande bränslet bli 1.5 ms vid 2000rpm och 4.5 ms vid 3000rpm.

Bränsle baserat på lambda

Om man har valt att köra med bredbandslambda och cloosed loop, har man här möjlighet att ange vilket lambdavärde man ska styra mot beroende på vald lastsensor. I varje cell anger man vilket lambdavärde motorn ska sträva efter beroende på last.
Se även Inställningar – lambdareglering.

Tändning

Innan man börjar justera tändningen bör man ha bestämt sig för hur motorn ska styras rent principiellt, vilken tändföljd, vilka lastsensorer, vilken mappstorlek etc.

Val av lastsensor

BC500S/1000S G3 arbetar med två tändmappar - 3D Main ignition och 2nd Ignition load. Användaren kan fritt välja vilka lastsignaler som respektive mapp ska baseras på.

Vanligaste alternativen

· 3D Main - Insugstryck (MAP) & 2nd ignition – ej använd

· 3D Main - Insugstryck (MAP) & 2nd ignition – Insugslufttemperatur eller knacksensor

· 3D Main - Trottelposition & 2nd ignition - Insugstryck (MAP)

Val av RPM och last-upplösning (Antal celler)

Man kan justera hur många celler, och vilka värden som ska stå på de olika axlarna. Har man redan gjort en mappning, men i efterhand ändrar sig vad gäller antal celler eller mätområde, så går det att konvertera mappen till annat antal celler. Alla dessa inställningar görs under Inställningar – Tändmappar.

Tändning baserat på Varvtal och last

För varje varvtal och för varje insugstryck ställer man in önskad tändinställning. Man kan se detta som ett rutnät som innehåller lika många rutor som (antal varvtalssteg man mäter) x (antal insugstryckssteg man mäter).

Här ska användare i varje cell skriva önskat tändförställning i just detta lastfall. I exemplet ovan kommer tex motorn ha 26 graders tändning vid 3000rpm och 1.11 bar insugstryck.

Boxen linjäriserar automatiskt mellan cellerna, så vid 3250rpm kommer motorn få 27.3 graders tändning.

3D Table control

Alla cellerna kan också justeras i grupp för att enklare kunna ”luta” mappen åt önskat håll.

Se även Table Control

View 3D MAP

Öppnar ett separat fönster där man ser en 3D graf som beskriver aktuell tändkurva.

2nd Tändningsjustering baserat på lastsignal

Man har möjligheten att styra tändningen på ytterligare en lastsignal utöver huvudmappen. Denna andra tändmapp ger möjlighet att justera tändningen +-25 grader beroende på tex insugstemperatur, trottelposition eller knacksensorspänning.

PWM 1-4, Laddtrycksstyrning, Tomgångsmotor

BC-systemet har 4 oberoende PWM-utgångar som alla kan mappas beroende på last eller varvtal. PWM1 kan också användas för cloosed loop laddtrycksstyrning.

Se även kapitlet PWM-signaler för att bättre förstå vad en PWM-signal är. Vilken funktion PWM-utgången ska ha ställs in under Inställningar - PWM

Laddtryck/PWM baserat på varvtal

Här anges vilken PWM-duty cycle man vill ha beroende på varvtal.

Laddtryck baserat på analog insignal och PID återkoppling

Här ställer man in vilket laddtryck man vill ha beroende på gaspedalläge. Just denna inställning kan kanske beskrivas som en ”ekonomisk” inställning som inte laddar fullt på dellast.

PWM baserat på motortemp

Om man angett motortemperaturen som lastsignal för PWM-utgången, så mappar man här in vilken PWM-signal man vill ha beroende på motortemp. Har man kopplat PWM-utgången till tomgångsmotorn, så kan man på detta sätt ställa upp tomgången vid kall motortemp.

Loggning

I BCLab finns möjligheten att logga alla motorsignaler som är inkopplad till BC-boxen i realtid med 20Hz samplingsfrekvens. Dessutom kan BCLab räkna ut och presentera ytterligare ett antal signaler. De framräknade signalerna är:

Effekt och vridmoment
Hastighet och acceleration
Duty Cycle på utbränsle (för att se om spridarna bottnar)
Bränsleförbrukning

BCLab visar all data i en loggraf och all data kan också sparas till fil för att titta på senare. Exempel på inställningar är: valfria namn på alla signaler, många olika sensorer att välja mellan, svenska eller US-enheter, utväxling på alla växlar mm.

Select log file to open

Dubbelklicka på en sparad loggfil för att öppna. Samma funktion som File / Open. Om man bara enkelklickar på en fil så får man en förhandstitt på vilka kommentarer man hade på den loggen, när den gjordes och längd utan att filen öppnas.

File information

Vi loggning ställs rätt datum och tidpunkt för loggningen in automatiskt. Du kan också skiva in egna kommentarer om loggen i rutan ”Free text note”.

Logging

Startar och stoppar och raderar loggningen. Se till att ha anslutit en box via USB-sladd.

Seconds to show while logging

Här anger du hur många sekunder som ska visas i loggen medan man loggar. Om du har en långsam dator så kan man behöva minska tiden som visas. Normalt är 5-10 sekunder.

Update interval

Här anger man hur ofta grafen ska uppdateras medan man loggar. Om du har en långsam dator så kan man behöva öka tiden mellan uppdateringarna. Normalt är 0.1-1 sekund.

Chart scale options

Ställer in minsta och största värde på y-axlarna i grafen. Om det står ”Auto” så sköter programmet av detta själv.

Select signals to view

Här väljer man vilka signaler som ska visas i grafen.

Man kan dessutom välja om signalen ska visas på 1:a eller 2:a y-axeln. Detta är praktiskt om man vill visa två signaler som skiljer sig mycket i storlek, vilket normalt sett gör det svår att se dem i samma graf. Vanligt är att visa varvtalet på 2:a axeln och resten på 1:a axeln, då varvtalet normalt sett är ett stort värde, medan andra signaler är så mycket lägre.

Chart controls

Scroll left

Flyttar grafen så att du ser tidigare värden (längre till vänster)

Scroll right

Flyttar grafen så att du ser senare värden (längre till höger)

Zoom in

Zoomar in i grafen. Förstorar 2 ggr.

Zoom out

Zoomar ut ur grafen. Förminskar 2 ggr.

Zoom all

Zoomar ut så att hela grafen syns.

Redraw

Ritar om grafen

Export these settings to box

Alla motorinställningar sparas med i loggfilen. Om du öppnar en gammal loggfil, så kan du föra över dessa motorinställningar till huvudprogrammet i BCLab genom att klicka på denna knapp. Detta gör att du i efterhand inte bara kan kolla på loggen, utan även de aktuella inställningar som BC-boxen hade vid just det loggtillfället. Detta är praktiskt då man hittar en gammal loggfil där man vet att bilen gick riktigt bra och vill använda dessa inställningar igen.

Se även under kapitlet BC Log settings för att se övriga inställningar när det gäller loggning.

Live data

Loggdatan visas även i realtid i grafen, samtidigt som en röd markör visar aktuell last och varvtal i huvudprogrammet. Markören gör det lättare se vart bland alla inställningar som motorn faktiskt ligger och kör.

Show RPM graph

RPM-grafen visar samma loggdata som normala loggfönstret fast med varvtalet på x-axeln. Detta är bra när man vill analysera hur olika loggade värden varierar beroende på varvtal. Exempel på data man ofta vill analysera på detta sätt är effekt, moment, lambda etc.

Loggning med separat display

Vill man bara studera några få loggvärden medan man kör, kan man öppna ett separat loggfönster som visar samma signaler som är valda i loggprogrammet, fast som mätare.

Kortkommandot för att öppna displayen är Skift + F8

Logginställningar

Signal name and selection of log sensor

Normalt loggar BCLab upp till 75 signaler. Signalerna har olika grundnamn, vilka ses i första kolumnen. I andra kolumnen kan användaren skriva egna namn på signalerna, tex om man vet att man har MAP-sensorn på AN3 och gaspedalssensorn på AN2 så kan man skriva detta.

För varje signal ska man också välja vilken typ av sensor man har på respektive kanal. Detta för att de loggade värdena ska visas i önska enhet i grafen.

Se även Sensorspecifikation för mer information om hur sensorerna fungerar.

Log file settings

Default log file name

Det namn som du vill att programmet ska spara filerna som.

Autosave

Om du vill att programmet ska spara logg-filen automatiskt utan att du ska behöva ge den namn. Om den är ikryssad så sparas loggfilen automatiskt direkt efter en loggning, med ett standardnamn innehållande datum och tid och det namn som du anger i textfältet ovan.

Fuel injectors

Här anges vilken den totala spridarstorleken för att kunna göra bränsleförbrukningskalkyler.

Övriga inställningar

Import default log sensors

Om du öppnar en gammal loggfil som inte innehåller de nyaste logsensordefinitionerna, så kan du här föra över alla nya sensordefinitioner som saknas till den öppnade loggfilen.

Moteffektberäkning

För att effektberäkningen ska bli helt rätt krävs att du vet exakt rätt vikt på bilen, att du kör på helt plan mark och dessutom känner till förluster i transmission och luftmotstånd. Om du däremot kör två repor utan att ändra några av dessa inställningar så kan du se vilken av reporna som gav bäst effekt. Detta ser du förstås även i grafen där du kan mäta tiden mellan tex två varvtal.

Först och främst gäller det att ange rätt utväxling. Ofta brukar man göra sina fullgasrepor på 3:ans växel, så enklast är att ta reda på vilken hastighet man har på ett visst varv och använda kalkulatorn. Bästa sättet att mäta hastigheten är förstås med GPS, men hastigsmätaren duger om man inte byter däck mellan mätningarna.

Nästa viktiga är att ange rätt vikt, så som bilen kördes. En vägning på en av vägverkets vågstationer ger nog bättre noggrannhet än om man ska gissa vikt. Enligt Vägverket: "Tjänstevikt för en bil är den sammanlagda vikten av fordonet i normalt, fullt driftfärdigt skick, verktyg och reservhjul, bränsle, smörjolja, vatten samt föraren.

Effekten är proportionell mot vikten, så halverar du den så visas halva effekten.

Det är också viktigt att få med luftmotståndet för effekten på bakhjulen ska bli den rätta. Vill du se exakt hur mycket effekt som luftmotståndet står för, så kan du sätta bilvikten till 0kg och transmissionsförlusten till 0.
Typiskt tar luftmotståndet ca 12hk i 100 km/tim och 100hk i 200km/tim.

Sist handlar det om att få transmissionsförlusten rätt om man vill försöka uppskatta effekten på vevaxeln, och där kan man nästan bara gissa. Vanliga uppskattningar är 15-25%.

Ska man jämföra siffror med bromsbänk eller biltillverkarens siffror, så ska man veta att effektangivelsen är enligt en standard där man försöker ange vilken effekt motorn skulle haft vid en viss standardiserad förutsättning när gäller temperatur, lufttryck och luftfuktighet. Tex. är det så att en motor ger mer och mer effekt ju kallare det är, så enligt standarden så drar man av effekt i diagrammet om temperaturen är låg, och lägger till om temperaturen är hög.

Car weight

Här matar du in vilken vikt du har på bilen. Detta spelar roll för uträkningen av motoreffekten.

Gearing calculator

Känner du till utväxlingen på bilen kan du mata in den direkt i rutan ”Gearing”. Om du inte vet detta kan du mata in vilket varvtal du har på en given växel, och klicka på ”Calculate gearing” så räknas den aktuella utväxlingen ut. Denna inställning spelar roll för uträkningen av motoreffekten och hastigheten. I och med att programmet inte vet vilken växel du kör på, så stämmer bara värdena i grafen under tiden du körde på just den växel.

Har du en växellägessensor så kan programmet känna av detta.

Nederst kan du mata in, växel för växel vilken utväxling du har. I loggfönstret kan du sedan välja vilken växel du ska använda för effektberäkningen.

Power settings

Min/max värden

Här kan du ställa in mellan vilka värden du vill visa effekten. Har man inte begränsat effekten här får man konstiga värden när tex varvtalet sjunker, vilket matematiskt innebär negativ effekt. Man kan också få konstigt hög effekt i växlingen om man råkar varva till mellan växlingarna.

Air resistance

Om du känner till bilens luftmotstånd Cw och tvärsnittsarea, så kan man kompensera för detta i effektberäkningen. Resultatet är då att effektberäkningen gäller effekten på bakhjulen. Cw-värdet och tvärsnittsarean kan man ofta hitta i bilens verkstadshandbok eller liknade. Typiskt varierar Cw från 0.3 till 0.35. En mellanstor bil brukar ha tvärsnittsarea omkring 2 m².

Powertrain losses

Om du dessutom känner till transmissionsförlusten eller vill göra en ansats till hur mycket de är för att få effektberäkningen att gälla på vevaxeln och inte på hjulen. Man kan ange en %-sats dels på 1000 rpm och dels på 6000 rpm. Om man tror att man har 20% på alla varv, så anger man 20% i båda rutorna.

Huvudmeny för loggning - File

Open

Öppnar Logg-filer som innehåller inställningar du sparat tidigare. Kallat .cbl filer

Save

Sparar aktuell loggfil.

Save As

Sparar aktuell loggfil med nytt namn.

Export log data

Sparar loggdatan som för tillfället visas i loggfönstret, antingen som bild eller som textfil som bland annat kan öppnas i Excel.

aktuellt loggfönster exporterad som bild aktuell data exporterat till Excel

Oscilloskåploggning

Detta är ett höghastighetsmode som loggar de digitala ingångarna med 1kHz. Detta gör att du analysera hur tex. Kam och vevsignalen ser ut redan innan du startar bilen, för att kunna konfigurera upp alla inställningar rätt. Anslut boxen och låt motorn gå på startmotorn eller på tomgång.
Det är också ett kraftfullt verktyg om man vill felsöka signaler som verkar bete sig konstigt eller har konstig timing.

Huvudmeny

meny – File

Open

Öppnar TuneCard-filer som innehåller inställningar du sparat tidigare. Kallat .cbc filer

Save

Sparar de inställningar som BCLab har för tillfället till nuvarande TuneCard-fil.

Save As

Sparar de inställningar som BCLab har för tillfället till en TuneCard-fil med nytt namn

Exit

Avslutar BCLab

meny – Edit

Undo

Ångrar senaste knapptryckningen.

Redo

”Ångra ångringen”

meny – Communication

För mer detaljer, se även under Fliken General/Chipdrive status

Toggle between Card and Direct communication (Ctrl+R)

Byter mellan att kommunicera med boxen och kortläsarna. Samma som att klicka med musen på fliken ”BC-box” eller ”TuneCard”

Toggle between Card writers (Ctrl+T)

Byter mellan olika kortläsare. Förnuvarande stöds Chipdrive, Todos och att använda BC-systemet som kortläsare

Start Logging

Startar loggning direkt utan att först öppnat loggfönstret

meny – View

3D-map

Öppnar ett separat fönster där man får se en 3D vy över tändningsmapp 2, bränslemapp 2 och PWM-mappen. Se även 3D-view för tändning eller bränsle.

Log window

Öppnar loggfönstret. Se Loggning.

Oscillocope

Öppnar höghastighetsloggning. Se Oscilloskåploggning.

meny – Settings

PC settings

Com-port (Virituell USB-COM port)

Här ställer du in vilken Com port du använder på din PC för att ansluta BC-boxen till. Även om boxen är ansluten med en USB-sladd så kommer datorn se den som en virituell serieport, och det gäller att man ställt in detta rätt för att kunna kommunicera med boxen. Bra att veta är att många datorer ger de olika USB-portarna olika COM-portsnummer, dvs man måste ändra inställning om man inte alltid använder samma port på datorn.

Interface

Här väljer du vilket av tre olika sätt du vill använda för att kommunicera med din BC-box och dina TuneCard. För mer detaljer, se även under Fliken General/Chipdrive status

Log settings

Öppnar fönstret för logg-inställningar. Se även logginställningar.

meny-Sensor settings

Man kan ansluta många olika former av givare och sensorer till BC-boxen. Oftast handlar det om bilens originalgivare. Sensordefinitionerna är en översättningstabell mellan spänning och den enhet som sensorn är avsedd att mäta tex. temperatur eller tryck.

Dessa sensorval styr bara mappningsdelen av programmet, så att det ska bli lättare att mappa.

Used Analog Sensors for tuning

Här väljer man vilken typ av sensor som kopplats in på respektive analog inkanal.

Vilka sensorer man har i loggningen styrs helt separat av logginställningarna. Detta är för att man enkelt ska kunna byta mellan att titta på de loggade signalerna på olika sätt. Ibland vill man se Volt och ibland tryck etc. Dessutom följer loggsensordefinitionerna med loggfilen om man skickar den till någon.

Meny-Sensor Viewer

Här kan man titta på, ändra och spara alla sensorernas inställningar för både loggsensorer och tuningsensorer.

Det finns tre olika typer av sensorer;

Linjära- Lagrade som en rät linje som översätter hur varje spänning motsvarar en viss data

Linjära 2-komplement – Lagrade som en linje, men anpassat för att kunna skicka över även negativa tal från boxen till PC:n. Typiskt för tändning, adaptivt bränsle etc.

Tabellsensorer – Lagrade i en 33 raders tabell med 0.16V steg, där man för varje spänning kan ange vilken data man vill ha. Detta möjliggör att man kan mata in olinjära sensorer, tex temperatursensorer etc.

Om du vet att du har kopplat in en viss tryckmätare till BC-boxen som du vet ger 0V vid 0 bar och 5V vid 3 bar så kan du genom att definiera upp en sensor få se värdet i bar istället för Volt.

Open sensor definition

Här kan man välja att öppna en redan sparad tuning eller loggsensor.

Save as new sensor

Har du redigerat en befintlig eller skapat en ny sensor, så kan man spara den här. Ange vilket namn du vill spara sensorn som. OBS! använder du samma namn som redan finns i listan så byts den befintliga ut mot den nya som du skapat.

Välj också vilken sorts sensor du skapat, och kryssa i det rätta alternativet.

Slutligen väljer du om du vill ha sensorn som tuningsensor, loggsensor eller både och.

Sensorerna som används för mappningen finns sparade i .ini filen som ligger i den katalog där du installerade programmet.

Sensorerna som används i loggdelen finns sparade i varje loggfil (xxx.cbl) som ligger där du valt att spara den på din hårddisk. De sensorer som alltid finns med när du startar programmet finns sparade i en speciell Default_Log_Settings.cbl fil som ligger i den katalog där du installerade programmet.

Sensor tester

En kalkylator där du kan testa din sensor, genom att mata in en spänning eller önskat data, och räkna ut vad det motsvarar i sin andra enhet.

Linear control

Om du jobbar med en linjär eller 2k sensor så skapar och modifierar man den genom att ange vad den har för värden på två punkter utmed linjen.

Table control

Om man har en tabellsensor, så är man fri att ändra alla värden i tabellen med hjälp av detta verktyg. Man kan också skriva in värdena direkt i tabellen.

meny – Help

Go to Civinco

Öppnar civinco’s hemsida www.civinco.com i din browser

Help file

Öppnar hjälpfilen

About

Talar om vilken programversion av BCLab som används

Inställningar – Box settings

Inställning - Grundkonfiguration

Engine configuration

Cam and Crank setup

Här väljer du huvudfunktionssättet som anpassat till just hur du väljer att installera systemet i din bil. Detta är den första inställning du måste göra.
Valen är f.n:

1. CRANK: 22-2 + 22-2 CAM: 1 IG: 1-3-4-2 EX: VOLVO 360 Special"

2. CRANK: 60-2 CAM: 1 IG: 1-5-4-8-6-3-7-2 EX: BMW 740 V8"

3. CAM1: 24 CAM2: 1 IG: 1-3-4-2 w. distributor EX: TOYOTA CELICA CS"

4. CRANK: 60-2 CAM: 1 IG: 1-5-3-6-2-4 EX: BMW M3"

5. CRANK: 60-2 CAM: 1 IG: 1-3-7-2-6-5-4-8 EX: PORSCHE 928 Special"

6. CRANK: 36-2 CAM: 1 IG: 1-5-4-2-6-3-7-8 EX: FORD V8 302"

7. CAM1: 1 CAM2: 1 IG: 1-5-3-6-2-4 EX: TOYOTA Supra MK3, MK4"

8. CRANK: 60-2 CAM: 1 IG: 1-3-4-2 EX: Alfa Romeo 4-cyl"

9. CRANK: 60-2 CAM: - IG: 1-3-4-2 w. distributor, semi sequential"

10. CRANK: 36-2 CAM: - IG: 1-3-4-2 w. distributor, semi sequential"

11. CRANK: 60-2 CAM: - IG: 1-3-4-2 waste spark, semi sequential"

12. CRANK: 116 CRANK2: 1 IG: 1-5-3-6-2-4 w. distributor, semi sequential"

13. CAM1: 4 CAM2: 2 IG: 1-3-4-2 waste spark, sequential, EX Mazda Miata Gen1 -98"

14. CAM1: 4 CAM2: 2 IG: 1-3-4-2 waste spark, sequential, EX Mazda Miata Gen2 99-"

15. CRANK: 60-2 CAM: 1 IG: 1-8-4-3-6-5-7-2 waste fire, EX Chevrolet V8"

16. CRANK: 60-2 CAM: - IG: 1-5-3-6-2-4 w. distributor, EX BMW 525 -88"

17. CRANK: 60-2 CAM:- IG: 1-2 50deg V-twin, EX: Victory Gen1 -01"

18. CRANK: 36-1 CAM:- IG: 1-2 50deg V-twin, EX: Victory Freedom"

19. CRANK: 270 TDC: 1 IG: 1-2-4-5-3 w distributer, EX: Audi 5cyl"

20. CRANK: 130 TDC: 1 IG: 1-3-4-2 EX: Porsche 944 -83-87"

Cam and Crank signal settings

Crank sensor trigger slope

Här ställer du om du vill att vevaxelsensorn ska detektera växling från låg till hög eller tvärtom. Man ska välja den flank som kommer direkt efter de två längre pulserna vid missing tooth.

Har man ett tandhjul med missing tooth kan signalen se ut så här om man studerar signalen via tex höghastighetsloggningen eller med hjälp av ett oscilloskåp:

Alternativ 1:

Alternativ 2:

I alt 1-2 ser man att det är negativ flank som ska väljas, då signalen går ner precis efter de längre pulserna.

Alternativ 3:

Alternativ 4:

I alt 3-4 ser man att det är positiv flank som ska väljas, då signalen går upp precis efter de längre pulserna.

Cam sensor trigger slope

Här ställer du om du vill att kamsensorn ska detektera växling från låg till hög eller tvärtom.

Viktigt här att inte välja en flank som råkar komma precis mitt i vevsensorns missing tooth, annars spelar det inte så stor roll.

Crank sensor teeth

Här anger du hur många hela tänder vevaxeltandhjulet har från ”missing puls” fram till 51 grader före övre dödläget på 1:ans cylinder.

När systemet för första gången ser ”missing tooth” så ska den veta exakt vart på varvet motorn står. BC-systemets ”tidsräkning” utgår ifrån 51 grader före övre dödläget, i och med att tändningen kan skjutas mellan 51° och 0 grader före ÖD. För att göra detta möjligt måste man specificera just hur många tänder det är mellan missing tooth och 51 grader före ÖD.

Exempel med 36-2 tandhjul:

Missing tooth har precis passerat sensorn

Motorn står nu 51 grader före ÖD,
och det har hunnit passera 4 tänder.

Motorn är nu i övre dödläget

Crank sensor offset

Om ovanstående inställning inte är ett helt antal tänder utan tex 4 ½ tand, kan man finjustera med denna parameter. Ställ in en viss tändning tex 10 grader, och finjustera denna parameter för att nå exakt samma tändning i verkligheten som är inställt i tändningsmappen.

Crank sensor fuel teeth

Här anger du hur många hela tänder vevsensorn ger från ”missing puls” fram till att du vill starta bränslepulsen på 1:ans cylinder. Detta spelar roll om du vill optimera bränsleinsprutningstidpunkten på tomgång och låg last där bränslepulserna är korta, och det är onödigt att spruta på en stängd ventil om man inte måste. På fullast är spridaren ändå öppen nästan hela tiden, så då spelar det mindre roll.

I ovanstående exempel med 36-1 vevaxelsensor, så är det optimalt att välja omkring 50 pulser, då det är först ett helt motorvarv + ca 14 tänder innan insugsventilen är öppen.

OBS! Detta gäller om man har valt ett helsekventiellt sprut. Saknar man kamsensor (som gör att motorstyrningen vet om man är på 1a eller 2a varvet i en cykel), så nollas systemet efter varje ”missing puls” och det är därför 14 tänder fram till dess att det ska ges bränsle.

Model preset

Här ställer man in vilken programvaruversion man vill använda. Normalt sett använder man den senaste (högst nummer)

BC Digital I/O mode

Alltid Stand Alone

Box settings

Öppnar box settingsfönstret där alla grundläggande motorinställningar sker. Se även Inställningar – box settings.

Inställning – Bränslemappar

3D fuel options

Main 3d fuel map sensor

Här väljs vilken lastsensor som huvudbränslemappen ska ha som bas

3d map size

Här väljs hur stor huvudbränslemappen ska vara

2nd fuel map sensor

Här väljs vilken lastsensor som 2:a bränslemappen ska ha som bas

2nd fuel map function

Här väljs hur huvudbränslemappen och 2:a bränslemappen ska samverka

Alltid adderas
Val av den ena beroende på vald lastsignal
Val av den ena beroende på varvtal

Convert map to new axis

Har man redan gjort en mappning, men i efterhand ändrar sig vad gäller antal celler eller mätområde, så går det att konvertera mappen till ett annat antal celler.
1) Först sparar man nuvarande bränslemapp genom att klicka på ”Save current map”. Den nuvarande mappen sparas då i ett nytt fönster.

2) Nästa steg är att göra alla förändringar som man tänkt sig. (Byta storleken, ändra vilka varvtal eller laster som ska vara på axlarna, ändra trycksensor etc)

3) Sist klickar man på ”Convert saved map” så kommer BCLab automatiskt göra om tabellen till den nya, genom att anpassa alla bränslevärden så bra det går.

Man får vara lite observant och noga gå igenom tabellen i efterhand så att det blivit som man tänkt sig. Om man tex hade en mapp från 0-8000 rpm och minskar det till 0-5000rpm, så fyller BCLab i värdena på helt rätt sätt. Men, om man tex hade en mapp från 0-5000 rpm och ökar det till 0-8000rpm, så fyller BCLab i värdena för 5000-8000rpm med samma värden som låg på 5000rpm. (Den bästa gissning programmet kan göra).

Table control

Man har möjlighet att fritt välja vid vilka varvtal och laster som man vill ha sina tuningceller. Genom att markera en eller flera celler kan man öka elle minska RPM eller lastcellen.

Increase

Ökar värdet i markerad cell. Celler som ligger efter flyttas automatiskt uppåt

Decrease

Minskar värdet i markerad cell. Celler som ligger efter flyttas automatiskt nedåt

Insert row

Tar bort sista cellen och lägger in en extra cell mellan de två som markerats.

Inställning – Accelerationsbränsle

Man har möjlighet att ge accelerationspulser baserat på en analog insignal, oftast gaspedalsläget. BC-boxen loggar alla signaler 20 ggr per sek och mäter då skillnaden mellan nuvarande värde och föregående värde och kan därmed dra slutsatsen om hur snabbt man trampat på gaspedalen.

Accelerationsbränslerikning styrs med tre parametrar; Tröskelvärde, Antal extrapulser och pulslängd. Man styr också om man vill att accelerationspulserna ska bero på varvtalet

Threshold

Threshold specificerar minsta förändringen på insignalen för att över huvud taget ge någon acc puls. Ställer man detta värde till 5V innebär det att man aldrig får några acc pulser.

Threshold fuel

Talar om hur lång accelerationspulsen ska vara vid threshold gaspedalsökning.

High load change

Specificerar vad som anses vara stora förändringen på insignalen, för att möjliggöra mappning av accelerationsbränslet vid stora förändringar.

High load change fuel

Talar om hur lång accelerationspulsen ska vara vid high load change gaspedalsökning.

Accelerationsbränslet linjäriseras mellan Threshold och High load change

Sustain

Sustain anger hur många/länge accelerationspulserna ska ligga kvar efter att boxen har detekterat en gaspedalsökning. Pulserna skjuts med 30 pulser per sekund. Om man tex. anger 15 pulser, så kommer accpulserna skjutas under 0.5sek.

Low RPM

Specificerar det lägre varvtalet som man vill kunna mappa accelerationsbränslet på

High RPM

Specificerar det högre varvtalet som man vill kunna mappa accelerationsbränslet på

RPM AE fuel %

Specificerar hur många % av accelerationsbränslet som ska ges vid low resp. high RPM

View acceleration 3D graph

Visar ett separate fönster där man i detal kan studera hur accelerationsbränslet varierar beroende på varvtal och lastförändring.

Inställning - Tändning

Ignition setup

Crank ignition

Tändinställning under motorstart

Ignition charge (dwell) time

Laddtid för spolen inför varje gnista

Ignition setup

3D ignition load sensor

Val av lastsensor för tändmappen

3D ignition map size

Val av mappstorlek (antal celler i tändmappen)

· 18 rpm x 11 load

· 15 rpm x 13 load

· 11 rpm x 18 load

2nd ignition load sensor

Val av lastsensor för 2a tändmappen

Table control

Man har möjlighet att fritt välja vid vilka varvtal och laster som man vill ha sina tuningceller. Genom att markera en eller flera celler kan man öka eller minska RPM eller lastcellen.

Increase

Ökar värdet i markerad cell. Celler som ligger efter flyttas automatiskt uppåt

Decrease

Minskar värdet i markerad cell. Celler som ligger efter flyttas automatiskt nedåt

Insert row

Tar bort sista cellen och lägger in en extra cell mellan de två som markerats.

Convert map to new axis

Har man redan gjort en mappning, men i efterhand ändrar sig vad gäller antal celler eller mätområde, så går det att konvertera mappen till ett annat antal celler.
1) Först sparar man nuvarande tändningsmapp genom att klicka på ”Save current map”. Den nuvarande mappen sparas då i ett nytt fönster.

2) Nästa steg är att göra alla förändringar som man tänkt sig. (Byta storleken, ändra vilka varvtal eller laster som ska vara på axlarna, ändra trycksensor etc)

3) Sist klickar man på ”Convert saved map” så kommer BCLab automatiskt göra om tabellen till den nya, genom att anpassa alla bränslevärden så bra det går.

Inställning - Tomgång

Idle activation

Throttle level to enter idle mode

Lägsta trottelpositionnivå för att systemet ska anse att det är tomgång.

Idle RPM

Definierar vilket varvtal man ska anse vara tomgånsvarv.

Detta styr bland annat idle control och lambdareglering

Idle ignition

Ställer om man vill ha speciell tändinstälning på tomgång

Throttle level

Anger vid vilket trottelläge som tomgångständinställningen inte längre ska vara med och påverka totala tändningen. Normalt något högre än ”throttle level to enter idle mode”

Idle control settings

Ställer om och hur man vill att tomgången ska justeras.

Idle control frequency

Styr hur ofta tomgångsregleringen ska köras

Idle control Gain, Sum and Difference

PID parametrar som styr hur tomgångsregleringen ska styras.

Inställning - Lambdareglering

Lambda/AFR settings

På svenska talar man om lambdavärde, och i USA talar man om AFR- Air Fuel Ratio. Därför används i manualen båda benämningarna.

AFR sensor type

Här ställer du in om du använder smalband eller bredbandslamda

AFR sensor low voltage

Här ställer du in om aktuell sensor ger låg spänning vid fet eller mager bränsleblandning

AFR start delay

Hur länge det ska dröja från start av motor till att lambdaregleringen går igång. Det gäller att lambdasensorn hunnit bli varm innan man börjar reglera.

AFR control, Sum parameter

Styr hur fort lambdaregleringen ska verka på tomgång. För snabb reglering kan ge svajig tomgång.

AFR min load to be active

Här ställer du in lägsta lastsignal då lambdaregleringen fortfarande ska vara inkopplad. Detta förhindrar att lambdaregleringen kör även under motorbroms

AFR max load to be active

Här ställer du in högsta lastsignal då lambdaregleringen fortfarande ska vara inkopplad. Detta förhindrar att lambdaregleringen kör på hög last.

AFR max RPM to be active

Här ställer du in högsta varvtalet då lambdaregleringen fortfarande ska vara inkopplad. Detta förhindrar att lambdaregleringen kör på höga varvtal.

Load level to start AFR supervising

Vid vilken last som systemet ska börja övervaka eventuellt felaktigt lambdavärde och sätta felkoder. Oftast på laddtryck där man inte vill att lambda ska vara för magert.

AFR min load sensor

Här väljer man om man vill slå av lambdaregleringen om trycket är lågt (motorbroms) eller om man vill slå av då varvtal och trottel är i läget för tomgång.

AFR max load sensor

Här väljer man vilken sensor som ska avgöra maxlast för lambdareglering (oftast trottel eller MAP.

Narrow band sensor

Om man använder smalbandssensor så kan man inte mappa mot ett visst lambdavärde, utan bara ange vilken spänning som ska anses vara lambda=1. Ofta slår en smalbandlambda mellan 0 och 1 V, så läplig spänning är då 0.5V.

Wide band sensor

Om man använder bredbandssensor så mappar man mot ett visst lambdavärde i lambda-tabellen i huvudprogrammet beroende på last.

Inställning - Temperaturkompensering

Coolant temperature fuel correction

Choke fuel

Här anges hur mycket procent extrabränsle som ska ges när motorn är definierad som kall nedan. Systemet ger linjärt mindre och mindre extrabränsle upp tills dess att motorn anses vara varm.

Crank snaps fuel

Precis vid start kan man spruta in en viss mängd bränsle (snappsa). Framför allt bra vid körning på etanol.

Cold engine temperature

Här anges vilket som ska anses vara kalltemperaturen.

Warm engine temperature

Här anges vilket som ska anses vara arbetstemperaturen

Coolant temperature to start fan

Vid vilken temperatur som fläkten ska slås på. Fläkten slås av när temperaturen åter igen understiger värdet med ca 5 grader (0.25V)

Air temperature fuel correction

Hur mycket man vill korrigera bränsle berioende på lufttemperaturen. Systemet linjäriserar succesivt extrabränsle mellan de två temperaturerna som anges vara kall respektive varmgräns.

Low air temp fuel

Hur mycket extrabränsle man vill ge under temperaturen som anses vara “Low air temp”.

Low air temp limit

Gränsen för vad som anses vara kall lufttemperatur.

High air temp fuel

Hur mycket extrabränsle man vill ge över temperaturen som anses vara “High air temp”

High air temp limit

Gränsen för vad som anses vara varm lufttemperatur.

Inställning - Batterispänningskompensering

Vi motorstart sjunker ofta matarspänningen till system och spridare. Detta gör att spridarna inte ger avsett bränsle. Med denna inställning kan man ställa in hur pulstiderna ska förlängas beroende på matarspänning.

Start up fuel compensation

Precis efter motorstart så krävs lite extra bränsle. Med dessa kontroller har du möjlighet att mappa hur mycket extra bränsle och under hur lång tid.

Inställning - Säkerhetsspärrar

Fuel cut RPM

Ställer in vid vilket varvtal som bränslet ska strypas helt. Dvs varvtalsstopp.

Boost limit

Ställer in vid vilket maxtryck som bränslet ska strypas helt.

Varvtalsindikering

På framsidan av boxen sitter en lampa som tänds vid detta specifierade varvtal. Aktiverar också växlingslamputgång om någon sådan digital utgång är angiven.

Analog warning levels and Error codes

Ställer giltigt arbetsområde för ett antal analoga sensorer, och vad systemet skall göra om något fel uppstår.

Error code

Registrerar felet i loggfilen och aktiverar varningslamputgång om någon sådan digital utgång är angiven.

Fuel Cut

Stryper bränslet om felkoden uppstår

Boost cut

Drar ner laddtrycksstyrning till 0% om felet uppstår

Counter

En räknare som räknar hur många gånger felet uppstått på master respective slave sedan förra nollställningen. Räknaren måste resettas manuellt och skrivas till boxen.

Inställning – PWM och Laddtrycksstyrning

BC-systemet har 2st (BC500G3) alternativt 4st (BC1000G3) PWM-utgångar som kan mappas beroende på last eller varvtal.

Tune PWM based on

Här väljs vilken av insignalerna som du vill ha som mappningsbas för laddtrycket. Vill du kunna ha olika laddtryck vid olika varvtal väljer du RPM etc.

PWM1

I vissa fall finns det ett behov av att kunna reglera laddtrycket genom att återkoppla vad trycket för tillfället är. Detta görs då med en avancerad algoritm som kallas PID-regulator som i princip styr vilken signal som skickas till turbotrycksventilen beroende på vilken mätsignal man får från turbotryckssensorn (MAP-sensorn).

Mycket förenklat kan man säga att man hela tiden mäter insignalen (aktuella laddtrycket) och vet vad man istället vill att den skulle vara, man har alltid en skillnad som kallas ”fel”. Tex. om du plötsligt trampar på gasen så ska laddtrycket upp i max, och reglerteori behandlar på vilket sätt man ser till att så sker. Är turbotrycket för litet ökar man signalen till turbon för att trycket ska öka och vise versa vid för högt tryck (Förstärkning eller P-faktor). Har det varit fel signal en längre stund ökar man utsignalen lite fortare(Integrering eller I-faktor). Om man ser att turbotrycket ändrar sig för snabbt måste man hejda den för att den ska hinna lägga sig på rätt nivå och inte bara passera förbi rätt nivå (Derivering eller D-faktor).

Utsignal=Felet*P + Långtidsfelet*I + Förändringshastigheten*D

Detta kräver ganska omfattande kunskaper om reglerteori, och behandlas därför inte mer i denna manual, men mer information och ett kompendie kan fås av Civinco på begäran.

Boost sensor

Här väljs vilken av signalerna som anses vara mätsignalen för aktuellt laddtryck till PID-regleringen. Det är om denna signal är för låg som PID-regleringen försöker höja PWM-signalen för att återställa felet. Detta ska inte förväxlas med tuninglastsensorn, som istället definierar i vilken lastcell som boxen ska hitta det önskade målladdtrycket.

PWM2

För PWM2 och 4 har man möjlighet att välja vilken frekvens som PWM signalen ska ha. Laddtrycksstyrning brukar ligga på omkring 38Hz och tomgångsmotorer brukar ligga på ca 150Hz.

PWM external activation

Man har möjlighet att låta PWM2 ändra nivå om man antingen slår till fläkten, eller givet en digital ingång. Detta gör att om man styr tomgångsmotorn med PWM så kan man automatiskt öka tomgångsluften när fläkt eller A/C går igång.

PWM2 fuel correction

Man har möjlighet att låta PWM2 även styra extrabränsle. Detta är bra om man tex har en huvudmapp som är baserat på trottelposition och en tomgångsmotor som släpper in extraluft vid sidan om spjället. Då måste man se till att mappa så att en viss mängd luft (PWM-signalsändring) får ett viss tilläggsbränsle.

PWM3 och 4

Är mer enkla PWM-utgångar som kan mappas på varvtal eller valfri lastsignal.

Inställning – Launch control

Launch ignition retard

Hur mycket tändningen ska backas då launch control aktiveras

Launch RPM limit

Vad det nya varvtalsstoppet ska vara då launch control aktiveras

Launch extra fuel

Hur mycket extrabränsle som ska ges då launch control aktiveras

Inställning – Analog

Analog input syncronisation

Då vissa signaler (främst MAP) kan drabbas av olika pulsfenomen under motorcykeln kan man här istället välja att synkronisera mätningen på motorvarvet. Detta gör att den analoga ingången istället mäts 1 gång per varv istället för med 600 ggr/sek.

Kortkommandon

Ctrl+O Öppna fil

Ctrl+S Spara fil

Ctrl+Q Avsluta programmet

Ctrl+Z Ångra

Ctrl+Y Upprepa

Ctrl+M Läs TuneCard

Ctrl+R Skriv till TuneCard

Ctrl+E Läs från BC-box

Ctrl+W Verifiera BC-box

Ctrl+T Skriv till BC-box

F1 Help

F2 Box settings

F3 BCLab settings

F4 Log settings

F5 Sensor settings

F6 3D-view

F7 Main Window

F8 Log Window

F9 Start logg

F10

F11 Redraw

F12 Setting summary

Filformat

.cbc Filen innehåller motorinställningar, (BCBox-settings)

.cbl BC loggfil som innehåller loggdata, loggsettings och ev. motorinställningar

.bcc Fil som innehåller koden till din BC-box.

.rtf Rich text format. Stöds av de flesta ordbehandlingsprogram. BCLab kan exportera inställningar till detta format

.csv Fil som innehåller exporterat loggdata. Denna fil kan öppnas med tex. Excel.

.bmp Fil som innehåller exporterat loggdata som en bild.

BCLab.ini Innehåller grundinställningar för BCLab. Om denna skadas går programmet inte att starta.

BCLab_Default_Log_Settings.cbl Innehåller grundinställningar för BCLab-loggningen. Man kan öppna och redigera denna som en vanlig loggfil för att ändra hur loggprogrammet ska se ut vid start

Ordlista och definitioner

Last/load Benämning på hur mycket vridmoment man försöker få motorn att alstra ut i ett visst ögonblick. Olika sätt att mäta detta är i enklaste fallet gaspedalsläget, ett annat sätt är att mäta trycket i insugsröret (MAP), ett tredje alternativ är att mäta MAF-signalen. Gemensamt är att man använder denna signal för att mappa mot.

Piggy back När man kopplar in en styrbox mellan orginal-ECU:n och motorkablaget.

MAF Mass air flow, mängden luft som strömmar in i motorn i varje ögonblick

MAP Manifold absolute pressure trycket i insugsröret

SmartCard Kallas alla minneskort av plast, tex telefonkort, bankkort, TuneCard etc.

TuneCard Namn på de minneskort som BCLab sparar motorinställningar på

Chipdrive Produktnamn på en av SmartCard-läsarna som finns ute på marknaden.

Todos Produktnamn på en av SmartCard-läsarna som finns ute på marknaden.

Laddtryck Används lite olika. Antingen trycket som turbon alstrar eller trycket som når fram till insugsröret dvs samma som insugsrörstrycket

Insugstryck Trycket i insugsröret, det som mäts av MAP-sensorn

RPM Revolution per minute/ varvtal

Ignition Tändning

Boost Laddtryck

Manifold pressure insugsrörstryck

ms Millisekund =1/1000 sekund

AFR Air Fuel Ratio, förhållandet mellan luft och bränsle i avgaserna, motsvarar svenskans Lambdavärde. Lambda 1.0 = AFR 14.7

Lambda Förhållandet mellan luft och bränsle i avgaserna. 1.0 är perfekt blandning för bästa bränsleekonomi. På fullast och laddtryck brukar man vilja köra ca 15% fetare, dvs lambda 0.85 för bästa effekt och kylning. (Varierar på olika motorer)

Camshaft Kamaxel

Crankshaft Vevaxel

2.5D

Civinco använder i vissa fall inte fullständig 3D mappning utan kallar sin mappning för 2.5.Detta innebär att BCLab förenklar tuningen för att användaren slipper att justera alla punkter i mappen.

T.ex. om man förenklar och bara ser varvtalen 0-2000 rpm, 2001-4000rpm och 4001-6000 rpm och på samma sätt bara tittar på 3 st olika insugstryck, så måste vi bestämma bränsletillägget i 9 olika punkter, men användaren behöver bara mata in 3+3 värden.

Bränslemapp 2 innehåller rutnätet 30x21=630 olika värden, fast användaren behöver bara mata in 30+21=51 värden.

Förenklad datamapp över önskat extrabränsle

Insugstryck	Grundinställning för bränsle (load tabell)	Uträknade bränslevärden beroende på laddtryck och varvtal
2-3 bar	10 ms	Bränslevärde 7 =10ms*1.0=10ms	Bränslevärde 8 =10ms*1.0=10ms	Bränslevärde 9 =10ms*1.1=11ms
1-2 bar	2 ms	Bränslevärde 4 =2ms*1.0=2ms	Bränslevärde 5 =2ms*1.0=2ms	Bränslevärde 6 =2ms*1.1=2.2ms
0-1 bar	0 ms	Bränslevärde 1 =0ms*1.0=0ms	Bränslevärde 2 =0ms*1.0=0ms	Bränslevärde 3 =0ms*1.1=0ms
	Bränslekompensering beroende på varvtal	100 %	100 %	110%
	Varvtal (rpm tabell)	0-2000 rpm	2001-4000rpm	4001-6000 rpm

Nästa steg är att ställa in om man vill kompencera med ytterligare extra/mindre bränsle beroende på varvtalet. Detta sker genom att sätta ett %-värde som automatiskt multipliceras med det värde som man ställt in för laddtrycket. Värdet 110% ger 1.1xBränslevärdet.

PWM signaler

PWM betyder Pulse Width Modulated och fungerar i praktiken som en analog utsignal för att styra ventiler och motorer etc som kräver lite högre effekt. Det som sker rent tekniskt är att man slår av och på 12V-signalen väldigt snabbt. Om man låter signalen vara lika mycket på som av så kommer motorer och ventiler känna detta som 6V. Det man anger i för alla sådana utsignaler är alltså %, där lika mycket av som på motsvarar 50%.

Rent elektriskt så jordar BC-boxen signalen, dvs man får själv se till att det man styr har +12V matarspänning.

100% innebär att signalen hela tiden är jordad, 0% att signalen inte alls blir jordad. BC-boxens PWM-frekevens är 38.6 Hz.

BC-boxen använder idag PWM-signaler för att styra:

Laddtrycksstyrningsventilen (solenoid)
Vanos, VTEC (variabla ventiltider)
Lustgas
Vattensprut
Växlingslampa

Uppgradering av BCLab

Senaste uppdateringen till BCLab finns på: http://www.civinco.com. Ladda hem och följ instruktionerna.

Versioner och uppdatering av BC-box

Civinco meddelar kunder om det finns en uppdatering att få till boxen. För närvarande måste i så fall boxen skickas till Civinco för uppgradering. Man kan även uppgradera sin BC500 eller BC1000 till Strand alone, dvs BC500S resp BC1000S.

Följande versioner finns f.n av Stand Alone

BC500/1000 1.0 Juli 2005

BC500/1000 1.1 Feb 2006 uppgraderad box med intern coil adapter. ID 200

BC500/1000G2 2.0 Juli 2006 4 ggr utökat minne, dubbla bränslemappar, USB. ID201 BC500/1000G2 2.1 Juni 2007 kallstartssnapps, utökad accelerationsbränsle. ID202

BC500/1000G3 3.0 Dec 2007 3D tändningsmapp. ID203

Installationsanvisning BC500S/1000S G3

Installation av system

För att få igång en vanlig motor som inte alls är kopplad till originalstyrningen krävs ganska få inkopplingar, vilket i allmänhet är gjort på ganska kort tid. Om du har kopplingsschema på originalstyrboxen, man med fördel klippa lämpliga sladdar och löda in BC-kablaget istället.

1. Matarspänning pin 24

a. Koppla in +12V till boxen (röd sladd) som är på då tändningen är på. OBS Det är viktigt att det finns 12V även under det att startmotorn går!
Boxen drar inte mycket ström, så det behövs ingen speciellt tjock sladd

b. Koppla in alla jordsladdar (2-4st) till en mycket bra jordskruv. Pin 1, 23
Det är i dessa sladdar som det går hög ström, så använd korta och tjocka sladdar.

2. +5V matarspänning till sensorer pin 2

a. Koppla in +5V från boxen till de sensorer som behöver detta.

i. MAP

ii. Trottel

iii. Kam

iv. Ev. vev

b. Koppla ihop jordmatningen till sensorerna till signaljordsladden pin 1.

3. Bränsle pin 21, 19, 17, 15

a. Koppla in alla spridare till var sin utgång från boxen.

b. Koppla in +12V på den andra spridarkontakten. Ta 12V via ett releä som kontrolleras av BC-systemets ASD utgång.

c. Styr bränslepumpen via ett likadant relä

4. Tändning pin 13, 11

a. Koppla in boxen till tändslutstegen. (följ leverantörens kopplingsschema)

b. Koppla ihop tändslutsteget med tändspolen. (följ leverantörens kopplingsschema)

c. Koppla in +12V till tändspolar och tändslutsteg. Ta 12V via ett releä som kontrolleras av BC-systemets ASD utgång.

5. Vevaxelgivare pin 14

a. Vevaxelsensorn är oftast 2 trådig induktiv signal. Koppla ihop ena tråden till boxen och andra till signaljord. Använd gärna skärmad sladd av hög kvalitet och jorda skärmen närmast boxen.

6. Kamaxelgivare pin 22

a. Om kamsensorn är digital så koppla in signalen till boxen

b. Se till att sensorn har matarspänning

7. MAP-sensor pin 6

a. Koppla in signalen till boxen

b. Se till att sensorn har matarspänning

8. Trottelposition pin 8

a. Koppla in signalen till boxen

b. Se till att sensorn har matarspänning

9. Temperatursensor pin 4

a. Oftast är temperatursensorn en 2-polig resistiv sensor som är jordad i ena änden och mäts och spänningsmatas via en tråd från BC-systemet via ett internt motstånd på 3.3 kOhm. Koppla in BC-systemets pin 4 till ena polen.

b. Koppla in andra polen till signaljord

10. Lambdasensor pin 10
Lambdasensorn är långt ifrån ett måste för att kunna köra motorn, men kan vara mycket bra att ha vid mappning. Helst då en bredbandslambda.

a. Koppla in BC-boxen till lambdasensorns mätsignal.

b. Se till att sensorn har matarspänning och jord

Pinkonfiguration BC1000S G3

På hemsidan finns fler bilspecifika kopplingsschema för nedladdning

Frontpanel på boxen

Det finns 4 st lysdioder ovanför smartcardkontakten. Från vänster:

1. Grön Power - BC:n är påslagen.

2. Röd Denna lysdiod tänds vid det varvtal man valt i BCLab, ”RPM ind”.

3. Röd Skrivning till / läsning från BC pågår. Även lysdiod för felkoder.

4. Grön Fast sken: Smartcard skrivning / läsning klar.
Blinkande (2 blink återkommande): Smartcardskrivning / läsning klar och slavkortets data verifierat.

Knappen bredvid lysdioderna används så här:

Om knappen hålls intryckt när man sätter in ett TuneCard kopieras de nuvarande motorinställningar som ligger i BC-boxen över till kortet, dvs ersätter de inställningar som ligger på kortet.

Vevgivare

Vevaxelgivaren ger information om vevaxelns position, och används av systemet för att avgöra tänd och bränsleinsprutningstidpunkt. Vanligaste signalen är sk. 60-2, men BC-systemet stödjer många olika sensorer.

Ingången på BC-systemet klarar både induktiva och digitala signaler. En induktiv givare består av en magnet med en lindning(spole) som ger en signal när ett magnetiskt material passerar givaren.

BC-systemet detekterar när givaren byter polaritet. Om man är osäker på om man får in tillräckligt bra signal, kan man använda oscilloskåpsmoden för att höghastighetslogga kam och vev och titta om det verkar riktigt. Med vanlig loggning kan man också titta på statusbiten för 60-2 fel, om felet uppträder mer sällan.

Kamgivare

Kamaxelgivaren ger information om kamaxelns position, och därför även information om vilken av insugs eller förbränningsfas motorn befinner sig. Motorn hinner snurra två varv per fullständig 4-takts cykel, så därför kan motorstyrningen inte på vevaxelsignalen avgöra fasen. Vanligast är att kamsensorn ger 1 puls vartannat motorvarv. Denna signal behövs för att BC-systemet ska kunna köras sekventiellt. Sensorn ser ofta ganska lik ut en vevaxelsensor, men det är lite vanligare med digital /Hallgivare än för en vevaxelsensor.

Ingången på BC-systemet klarar både induktiva och digitala signaler.

Spridare

BC-systemet klarar att driva spridare med högre resistans än 6 Ohm (mäts med vanlig mulitmeter). Har man normala högohmiga spridare, kan BC-systemet driva 2 st spridare per bränslekanal om man tex vill köra med två små istället för 1 stor per cylinder.

Tändspolar

BC-systemet kan INTE driva tändspolar direkt utan kräver att man använder externt tändslutsteg (igniter). Systemet kan konfigureras på följande sätt:

4 cyl med 1 spole och fördelare

BC500S G3
BC1000S G3

4 cyl med 4 spolar

BC500S G3 waste fire
BC1000S G3 direkttändning

6 cyl med 1 spole och fördelare

BC1000S G3

6 cyl med 6 spolar

BC1000S G3 waste fire

8 cyl med 1 spole och fördelare

BC1000S G3

8 cyl med 4 spolar

BC1000S G3 waste fire

Igniter

Ignitern är egentligen bara en effekttransistor som klarar av höga strömmar och spänningsspikar som fås vid drivning av tändspolar. En annan fördel med extern igniter är att man kan isolera störningingar genom att använda separat späningsmatning till igniter och tändspolar gentemot BC-systemet.

Inkopplingen av en 7polig igniter av vanlig modell (tex Volvos) är:

1. Ut till spolen

2. Kraftig jord

4. +12Volt matarspänning

6. Tändsignal från BC-systemet

Laddtrycksstyrningsventil

BC-systemet klarar de flesta PWM-styrda laddtrycksstyrningsventiler.

Tomgångsmotor/ventil

Det finns många olika sorters tomgångsmotorer. BC-systemet klarar PWM-styrda med både 1 och 2 signaler.

Lambdasensor

Lambdasensorn mäter om motorn går magert eller fett. Det finns några olika sorters lambdasensorer med huvudsakliga indelningen smalbands- och bredbands-lambda.

Smalbandslambda

Genererar i stort sett bara en spänning som slår mellan 0 och 1 V som talar om om motorn går magert eller fett. Genom att styra bränslet så att signalen hela tiden slår fram och tillbaka, så vet man att man ligger på lambda=1.0 (AFR=14.7).

En sådan sensor kan man med fördel använda för att lambdareglera på dellast för att få bästa bränsleekonomi.

Smalbandssensorer finns med olika antal anslutningstrådar (1-4), men principen är samma. Några sladdar för signalen och några sladdar för att förvärma sensorn:

1-tråd Signal i sladden, och jord i chassit

2-tråd Signal i ena sladden, jord i andra sladden

3-tråd Signal i ena sladden, signaljord i chassit, 12V-till värmeelement i två sladdar

4-tråd Signal i ena sladden, signaljord i en sladd, 12V-till värmeelement i två sladdar,

Bredbandslambda

Fungerar på ett mycket mer komplicerat sätt än smalbandslambda, och kräver speciell elektronik för att drivas. Dock finns det nästan alltid en signal i systemet, som ger en spänning som är proportionellt mot lambdavärdet. Speciellt på eftermarknadssystem finns det speciella utgångar som ger 0 till 5V beroende på lambda, tex 0V=lambda 0.6 5V=lambda 1.5. Det är också denna signal som skall kopplas in till BC-systemet.

Genom att mäta lambda kan man styra bränslet till exakt rätt lambda beroende på last. Dels på dellast för att få bästa bränsleekonomi, dels på maxlast för att få lambda=0.85.

BC-systemet kan inte driva en lös bredbandslambdasensor, utan man måste ha ett eftermarknadssystem avsett för detta, tex från Innovate Technologies.

Vattentemperatursensor

Ofta är olika vattentemperatursensorer en sensor som ändrar resistans beroende på temperaturen. Detta innebär att sensorn har två anslutningar, men det vanligaste är att den ena anslutningen helt enkelt är dess egna kåpa och därmed jordad i motorblocket. Den andra anslutningen skall kopplas till BC-systemet, som mäter resistansen genom ett inbyggt förkopplingsmotstånd till +5V. Det interna motståndet är på 3.3kOhm, vilket gör att BC-systemet klarar sensorer som varierar mellan ca 100-10’000Ohm.

Det vanligaste är att resistansen sjunker vid högre temperatur, dvs spänningen sjunker också vid högre temperatur.

Lufttemperatursensor

Ofta av samma princip som vattenteperatursensorer, dvs ändrar resistans beroende på temperaturen. Dock brukar inte de vara jordade i chassit, utan har 2 anslutningar alternativ om de är inbyggda i massflödesmätaren internt ansluta till jord.

Trottelpositionssensor

En sensor som sitter på gasspjället och mäter hur mycket spället är öppet (vinkeln). Detta gör den ofta med en 3-polig roterande potentiometer. Potentiometern behöver +5V och jord, och ger ofta på mittenstiftet då ut en signal som varierar mellan ca 0.5V till 4.5V. Får man en signal som är ”spegelvänd” dvs lägre när man trycker på gasen, så kan man byta polaritet på +5V och jord.
Moderna sensorer kan även ha fler signaler, tex just en som är spegelvänd för att kunna dubbelkolla att allt verkar riktigt.

MAP-sensor

En trycksensor som mäter trycket i insugsröret. Detta tryck är kanske det vanligaste att mappa hela bilens både bränsle och tändning på, så det är viktigt att den blir riktigt monterad. Antingen monterar man sensorn i motorrummet nära insugsröret och drar sladdar till BC-systemet, eller så kan man få BC-systemet med inbyggd MAP-sensor och drar därför en slang till boxen.

Vanligast är att en MAP-sensor matas +5V och jord, och sedan ger ifrån sig en signal som varierar mellan 0 och 5V beroende på tryck.

MAF-sensor

En sensor som mäter luftflödet in till motorn. Det är vanligt att moderna bilar har en sådan original, men BC-systemet behöver inte denna för att styra motorn. Det går att använda den för att styra bränsle och tändning, men ofta anser man att den sitter i vägen och är onödig. Dock kan det vara bra att veta att det även sitter en lufttemperatursensor i samma enhet.

Vanligast är att en MAF-sensor matas +5V och jord, och sedan ger ifrån sig en signal som varierar mellan 0 och 5V beroende på flödet. På äldre Volvo och Porsche kan de matas med +7V istället.

ASD/DME-relä

Normalt sett vill man inte att bränslepump, spridare och tändspolar ska få matarspänning annat än när man vet att motorn snurrar. Detta för att allt sådant ska slås av vid en olycka. BC-systemet har en digital utgång som kan styra ett relä som slår igång dessa när motorn snurrar.

Knacksensor

En knacksensor är egentligen en liten mikrofon som kan detektera när en motor spikar/knackar. Spikningar är något man under alla villkor vill undvika då detta kan vara mycket skadligt för motorn, speciellt på högre last. Många moderna motorer levereras med sensorer, men det finns även eftermarknadssystem att köpa. BC-systemet kan inte direkt ansluta till en knacksensor, utan kräver en speciell förstärkare som konverterar mikrofonsignalen till en 0-5V signal (eftermarknadssystem).

Ett sätt att undvika att motorn spikar är att tanka högre oktan, sänka laddtrycket eller sänka (backa) tändningen. Man ska dock vara medveten om att sänkt tändning även medför högre avgastemperaturer och därför kan ge andra oönskade bieffekter.

Mappningsanvisning BC500S/1000S G3

Bilspecifika färdiga inställningar finns för olika bilmodeller. Kontakta Civinco för mer information.

Testa att alla insignaler är riktiga

När du precis har installerat systemet så är det dags att kolla om du får in alla signaler på rätt sätt.

· Vilka värden är max och min

· Utan störningar

· Kolla om och hur kam och vevaxelsignaler ser ut.

(1) Matarspänning och ASD-funktion

1. Vrid på tändning

2. Kolla att tändspolar och bränslepump får spänning under 3 sek, för att sedan stoppa. (Under förutsättning att du kopplat in ett ASD-relä)

(2) Undersök analoga insignaler

1. Vrid på tändning

2. Starta loggning och välj att titta på de analoga signalerna.

3. Titta på de analoga signalerna och kolla att varierar på rätt sätt

a. Prova att suga i MAP-sensorn.

b. Gasa från min till max några gånger

c. Värm på vattentemperatursensorn

Om du inte redan i förväg vet vad sensorerna ger för spänning vid olika tryck, temperaturer etc. så är det lämpligt att försöka att göra mätningar och anteckningar på detta, för att senare kunna göra sensordefinitioner. Detta gör det också lättare att mappa och se om någon sensor ger orimliga värden.

(3) Undersök kam och vevsignal

1. Koppla ur matarspänningen till bränslepump, spridare och tändspolar

2. Vrid på tändning

3. Starta höghastighetsloggning

4. Vrid på startmotorn under några sekunder

5. Stoppa höghastighetsloggning

6. Kolla så att du får in rimliga signaler på både kam och vev

7. Kolla så att tändningen skjuter vid rätt position med stroboskåp

(4) Undersök tändning

1. Koppla tillbaka matarspänningen till tändspolar, men ej till bränsledelen

2. Vrid på tändning

3. Vrid på startmotorn under några sekunder

4. Kolla så att tändningen skjuter vid rätt position (inställd crank ignition) med stroboskåp. Om tändningen inte är rätt måste man justera Crank sensor teeth och Crank sensor offset, under Engine setup.

Skapa en första inställningsfil

Nu är det dags att försöka göra en ansats till en första mappning. Det enda viktiga för att få igång bilen är att tändningen skjuts ungefär rätt och att bränslet är ungefär rätt.

Att få igång motorn är ganska lätt, att få motorn perfekt mappad tar lång tid. Nedanstående är bara en hjälp att få igång motorn.

Spridare

Har man dimensionerat spridarna rätt så kommer de vara öppna som mest 80% av tiden på full last och max varvtal. En tumregel är att 600cc/min räcker till 100hk. Har du en motor med 200 hk och 4 cyl, så skall alltså varje spridare leverera 300 cc/min.

Bränslemapp

På fullast bör rätt dimensionerade spridare ge ca 16 ms bränsle på 6000 rpm.

Ofta brukar samma motor behöva ca 2.5-3.5 ms på tomgång.

Där emellan kan första ansatsen vara att bränslet varierar linjärt.

Kallstartsbränsle

För att starta motorn när den är kall, kan man ofta behöva lägga på 30-50% extra chokebränsle.

Kör man på etanol och motorn är kall (<+10 grader) så behöver man ofta lägga på en regäl snapps med startbränsle, gärna omkring 200 ms vid -10 grader.

Startupbränsle

Omkring 15% extrabränsle vid start som klingar av på ca 15s brukar de flesta motorer vilja ha.

Accelerationsrikning

Mängden accelerationsbränsle som en motor behöver är högst individuellt beroende på många parametrar. Detta är ett fungerande exempel, som dessutom visar på principen hur man mappar in 4 olika hörn i mappen.

Under Threshold level skjuts inget accelerationsbränsle alls, dvs om gasen rörs för lite.

Precis på tröskelnivån runt 1000 rpm skjuts det 12 pulser á 1.5 ms

Precis på tröskelnivån runt 4000 rpm skjuts det 12 pulser á 1.5x150%=2,29 ms

För större/snabbare trottelrörelser på höga varv skjuts ända upp till 12 pulser á 3x150%=4,5ms

Tändningsmapp

Tändningen beror normalt mest på varvtal, med högre tändning (tidigare) vid högre varvtal. Tex 15 grader på tomgång upp till 30 grader på höga varv.

Dessutom backar man tändningen ju högre tryck (ökad last) motorn har.

Typiskt höjer man tändningen 5-10 grader på låg last jämfört med maxlast.

Övriga inställningar

Gå igenom alla inställningssidor och försäkra dig om att allt annat verkar rimligt.

Ett första startförsök

(1) Startförsök

1. Koppla tillbaka all matarspänning

2. Provstarta

3. Startar inte motorn,

a. Lukta efter om det luktar mycket bränsle vilket kan vara ett tecken på att motorn får för mycket.

i. Minska bränslet i mappen eller chokebränslet.

b. Luktar det inte alls bensin, så kanske det är något som gör att den inte får bränsle

i. Kolla att bränslepumpen går

ii. Kolla att det klickar i spridarna när du drar på startmotorn.

c. Om bränslet verkar ok så ska du kolla att du har gnista.

i. Ta lös en tändkabel och plugga i ett tändstift och håll i lösa luften. Glöm inte att hålla stiftet mot jord, tex motorblocket och dra på startmotorn. Du bör få en gnista vart annat varv. Får du inte detta så måste du kolla matarspänning till spolen och kablaget i övrigt.

ii. Det kan också vara så att du monterat fel tändkabel till fel stift, vilket kan göra att tändningen blir helt fel.